Att ha en kronisk sjukdom som IgA-nefrit kan öka risken för att utveckla psykiska besvär som oro eller depression.2 Därför är det värdefullt att känna igen tecknen på ett tidigt stadium och söka stöd om det behövs. Tala med din läkare om du:5
- Känner dig ledsen, orolig eller tom för det mesta
- Är lättirriterad, frustrerad eller rastlös
- Är mycket mindre intresserad av hobbyer och aktiviteter som du normalt brukar gilla
- Har sömnproblem, t.ex. vaknar väldigt tidigt, sover mycket mer än vanligt, har svårt att somna eller vaknar ofta under natten
- Upplever förändringar i aptit eller vikt
- Har tankar på död eller självmord
Ring telefonnummer 1177 om du behöver hjälp med var du kan söka vård. Om du mår så dåligt att situationen känns outhärdlig eller om du har planer på att ta ditt liv ska du söka vård genast på en psykiatrisk akutmottagning eller ringa 112.
Vad du ska göra om du har problem med ditt psykiska mående
Det är inte ditt fel om du har problem med ditt psykiska mående, och du behöver inte hantera problemen egen hand. Det finns stöd att få för att hjälpa dig acceptera din situation och leva ett gott liv med IgA-nefrit.5 Prova att prata med:
- En nära vän, partner eller familjemedlem6
Att prata med någon som känner dig väl och som du kan lita på kan fördjupa er relation och föra er närmare varandra. - Din läkare6
Läkaren vet hur IgA-nefrit kan påverka det psykiska måendet och kan erbjuda hjälp, råd och vid behov remittera dig till specialister som kan ge stöd. - En kurator eller terapeut6
Oavsett om du blir remitterad av din läkare, söker hjälp på egen hand eller är privatpatient kan samtal med en kurator eller terapeut hjälpa dig bearbeta dina känslor. Du kan träffa din behandlare personligen, online eller via telefon efter vad som passar dina behov bäst. Tala med din läkare om du ha en remiss. - Hjälplinjen
Hjälplinjen 90 390 erbjuder anonymt samtalsstöd för vuxna, dygnet runt. Ett icke-dömande lyssnande för dig som föredrar att prata med personer du inte känner. - Andra patienter6
Att prata med andra som delar samma erfarenheter kan ge bekräftelse och påminna dig om att du inte är ensam. Leta efter onlinebaserade patientstödgrupper eller fysiska möten som anordnas av grupper i din region. - Frivilligorganisationer som ger stöd till patienter med njursjukdomar och sällsynta sjukdomar6
Frivilligorganisationer (som njurförbundet) erbjuder olika typer av stöd för patienter. Sök online för att ta reda på mer om vilka tjänster som finns tillgängliga.
Det finns metoder för att stärka sig själv som kan komplettera det stöd du får från andra.8 De här förslagen ersätter inte råd från vårdpersonal, men de kan ändå vara en bra utgångspunkt.
Lär dig mer om IgA-nefrit
Att ha diagnostiserats med en kronisk sjukdom kanske får dig att känna att du har förlorat kontrollen över din kropp och ditt liv.3 Det kan kännas skrämmande, men du kan återfå en känsla av kontroll genom att lära dig så mycket som möjligt om din.9 Det kan också hjälpa dig ta en aktiv roll i dina vård- och behandlingsbeslut.9
Mindfulness
Mindfulnessmeditation kan hjälpa dig hantera negativa känslor genom att vara uppmärksam på nuet och dina egna tankar och känslor.10 Det är lätt att bli överväldigad av allt som pågår runt omkring oss.10 Att vara fullt medveten om sina känslor kan göra det lättare att upptäcka – och släppa – ohälsosamma mönster innan de börjar styra oss.10
Regelbunden mindfulnessmeditation kan minska stress, oro och depression.10 Den behöver inte ta lång tid. Det det kan räcka med korta femminuterspass.10 Den kan utföras sittande, gående eller stående och kan ofta kombineras med andra aktiviteter, till exempel yoga eller idrott.11
Du kan hitta gratis poddar om mindfulnessmeditation online eller i mobilappar.
Skriv dagbok
Att formulera tankar och känslor på papper genom att föra dagbok kan hjälpa dig få kontroll över dina känslor och skapa klarhet.12 Det kan vara en användbar strategi för prioritera dina problem, rädslor och bekymmer.12 Om du regelbundet följer hur du mår kan du dessutom lättare identifiera vad som utlöser dina negativa känslor, så att du kan lära dig kontrollera dem effektivare.12 Det handlar inte bara om att fokusera på negativa tankar, du kan även ta med allt bra som finns i ditt liv i dagboken.12
Du behöver inte mycket för att komma igång.12 Ta bara fram penna och papper, eller använd datorn eller mobilen om du föredrar det.12 Gör det till en vana att avsätta några minuter regelbundet för att skriva eller rita, vilket som känns bäst.12 Det är helt upp till dig om du vill dela det med andra eller inte.12
Träning
Det är ingen hemlighet att det kan förbättra det psykiska måendet att röra på sig regelbundet. Det kan öka din energinivå och verka humörhöjande.13,14 Oavsett om du brukade träna regelbundet innan du fick diagnosen eller tänker pröva det för första gången nu, kan fysisk aktivitet verkligen göra skillnad för ditt välbefinnande.13,14 Det spelar ingen roll om u promenerar med en vän, dansar till favoritmusiken hemma eller en går på ett yogapass som ger återhämtning – allt räknas.13
För många bidrar regelbunden träning till att lindra depression och oro och ger dem en känsla av kontroll över kroppen.15 Hitta en aktivitet som du tycker om att göra regelbundet och som passar in i din vardag. Och kom ihåg att skonsam träning i 5 minuter om dagen är bättre än ingen träning alls.16
För att öka motivationen kan det vara bra att först ställa upp mindre mål eller utmaningar. Du kan till exempel överväga att använda en aktivitetsklocka för att hålla koll på hur många steg du tar varje dag. Eller sätt upp ett konkret mål, till exempel att du ska promenera minst 20 minuter varje dag.15 Och kom ihåg att inte pressa dig själv för hårt: Var lyhörd för kroppens signaler och stäm av med ditt vårdteam att din träning är säker och anpassad till din konditionsnivå.15
För att ta reda på mer om de fysiska fördelarna med motion, klicka här.
Arbete och din psykiska hälsa
Det är förståeligt att du kan känna dig nervös för att berätta om din sjukdom för dina kollegor eller din arbetsgivare. Kom ihåg att det alltid är du själv som väljer om du ska berätta eller inte. Om du bestämmer dig för att göra det, se till att du känner till dina lagstadgade rättigheter. Din arbetsgivare kan enligt lag vara skyldig att hantera din information konfidentiellt och erbjuda rimliga anpassningar för att stötta dig på arbetsplatsen.17
Studier och din psykiska hälsa
Om du går i skolan eller studerar på högskola eller universitet kan du uppleva att dina symtom påverkar din förmåga att studera och klara prov.18 Det kan vara bra att prata med din mentor eller studievägledare och ta reda på vad din utbildningsinstitution kan erbjuda för hjälp.18
Om IgA-nefrit
Se en video för att lära dig mer om sjukdomen.
Symtom på IgAN
Förstå tecknen och symtomen på IgA-nefropati.
Att leva med IgAN
Lär dig hur du kan stärka dig själv för att leva så bra som möjligt.
Kost med IgAN
Läs hur rätt kost kan bidra till att bibehålla njurfunktionen.